We are broken..

Hej jag mår verkligen inte bra just nu.
Kanske inte kommer till konfan i morgon.

Usch, vilket får mig smått att tänka på döden,
med tanke på samtalet mitt i natten.
Det var inte kul, satt och fällde några tårar till Paramores vackra låtar.
Jag kan alltså inte klara mig utan musik.
En konstig sak är att jag kunde inte prata om döden utan att grina sönder i onsdags, fick i alla fall kramar då.
Det beror nog på att vi var på en kyrkogård, nära min farfars grav.
Vi snackade endel om det också, väcker vissa tankar till liv.

Fast dagen efter så hade jag inga problem med att snacka om döden.
Jag kände mig naturlig om det,
jag har annars inte haft problem med att snacka om döden m.m förut.
Läskigt. Hur känner man sig när man snackar om det?
Men det beror på från person till person.. vilka saker som hänt en.
Uh.
Bort med dumma tankar.

Kommentarer
Postat av: ronja

omg, dt va nt meningen att få dig att gråta. Som du vet, ingen empati. jag bara dras av tankarna på döden hela tin. Dt e som att jag blir dragen mellan liv och död varje dag :S

2010-06-28 @ 00:33:10

Lämna ditt avtryck här:

Ditt namn:
Spara?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din URL/Bloggadress:

Avtrycket:

Trackback
RSS 2.0